Algoritmen är Hövdings hjärna och ryggrad

Hur vet en Hövding när airbagen ska blåsa upp? Vad är det som reagerar och fattar beslutet? Det korta svaret är AI. Det långa svaret är en oändlig massa programmeringstimmar, tester och analyser som har lett fram till skapandet av den algoritm som aktiverar förloppet. Men hur går det till?

Algoritmen fungerar i mångt och mycket som en hjärna. Vid en eventuell olycka skickar Hövdings rörelsesensorer signaler till algoritmen som tolkar positionsförändringen och blixtsnabbt analyserar vad det kan vara. Om algoritmen bedömer att en olycka håller på att ske, reagerar den likt en ryggmärgsreflex och blåser upp airbagen. Hela förloppet tar inte mer än 0,1 sekunder.

“Algoritm är som ett recept.”

Vad är en algoritm egentligen?
Den vanligaste liknelsen för att beskriva en algoritm är att den är som ett recept, d v s en lista instruktioner som du (i vårt fall Hövding) följer för att uppnå ett önskat resultat. I en kokbok är det kanske en professionell bagare som fått en idé, tänkt ut ett recept, testat receptet om och om igen med olika mått på ingredienserna för att till slut skapa det perfekta bakverket. När det gäller Hövding är det våra algoritmutvecklare som har skrivit receptet och bakar kakan.

Verkliga olyckor ligger bakom
Så var kommer all den data som utgör algoritmens samlade kunskap i från? Viktor Andersson och Daniel Pettersson är algoritmutvecklare på Hövding. Viktor berättar:
– När algoritmen skulle programmeras för första gången, utgick vi från olycksstatistik från verkligheten, vilket vi alltid gör. Vi simulerade dessa cykelolyckor i en filmstudio där vi lät olika stuntpersoner bära en prototyp av Hövding och sedan trilla, krocka och bli påkörda framför kameran.

“Vi lät olika stuntpersoner bära en prototyp av Hövding och sedan trilla, krocka och bli påkörda framför kameran.”

Daniel tillägger:
– Det är viktigt att utföra dessa tester under strikta former för att ha kontroll över alla förutsättningar och moment i olycksförloppet. I Hövding sitter avancerade rörelsesensorer som skickar signaler om eventuella lägesförändringar. I sin enklaste form finns denna typ av rörelsedetektering i stegräknaren i din mobil eller när du vrider skärmen till horisontalläge.

Varje olycka filmades och data analyserades i detalj för att optimera det ”recept” som Hövdingen ska följa då den reagerar på ett olycksscenario. Samtidigt är det viktigt att algoritmen förstår när den INTE ska blåsa upp. Därför använder vi frivilliga som är ute och cyklar tusentals timmar och registrerar deras normala rörelsemönster. Algoritmen har sedan lärt sig att skilja på det som är en olycka och det som inte är det.

Det är skillnad på data och data
Under en cykeltur används sensordata från rörelsesensorerna för att styra din hövding. Om du dessutom har Hövdingen kopplad till mobilen genereras även GPS-data som Hövding också ger upphov till när du cyklar. Denna data delar vi med trafikforskare och stadsplanerare för att de ska förstå cyklisters behov bättre. På detta sätt erbjuder Hövding ett proaktivt skydd som minskar olyckor och gör städer mer cykelvänliga genom att identifiera trafikproblem och olycksdrabbade platser. Viktor:
– I Danmark kunde forskare vid Köpenhamns Universitet identifiera ett antal cykelvägar där rödljusen var optimerade för bilar, vilket gjorde att cyklisterna fick stanna vid varje rött ljus. Baserat på vår data kunde forskarna lägga fram ett förslag till staden för att förändra detta.

“Mycket tid går åt till att testa, och testa igen.”

Algoritmutveckling handlar om att testa sina idéer
Merparten av den algoritm som togs fram för vår allra första Hövding är fortfarande samma som används i dagens Hövding 3. Så när vi vidareutvecklar algoritmen handlar det om att finjustera dess funktion genom att testa en ny tanke eller idé. Daniel förklarar:
– Mycket tid går åt till att testa, och testa igen. Om vi vrider på den här spaken, vad händer då? Om vi INTE vrider på den, vad blir resultatet då? Händer det ingenting, eller blev det bättre?

Det är så hela utvecklingsförfarandet går till. Utifrån en idé används den data som samlats in för att testa idén. Funkar den inte, går utvecklarna tillbaka och provar andra vägar. Viktor avslutar:
– Den algoritm som idag sitter i varje Hövding är färdigutvecklad och anpassad för ”vanlig” cykling. Den vidareutveckling som pågår innebär att vi tittar på möjligheten att använda algoritmen på andra områden. Det kan då bli aktuellt med en ny datainsamling och tester för att komplettera algoritmen med typiska olyckor för just dessa områden.

LÄS MER: Så testar vi Hövding